Language

Vanliga frågor/Invändningar

Nedan ges en del exempel på några invändningar som har hörts från fältet, ibland som motivering för att inte göra något. Med tanke på de potentiellt allvarliga konsekvensern vid långvarig vibrationsexponering, kan det vara på sin plats att ge vår syn på saken. I bästa fall kan det kanske användas som argument för att komma igång.

  1. Vi kan inte pausa om vi skall hinna med
  2. Nya verktyg är sämre
  3. Kan inte jobba med handskar
  4. Det är inte lönt att bry sig, man får ingen hjälp ändå
  5. Skyddsombudet har inga vänner
  6. Jag måste fortsätta jobba, kan inget annat yrke

1. Vi kan inte pausa om vi skall hinna med

Detta är inte en ovanlig invändning men om man tänker ett steg längre så bör man kanske också ställa en följdfråga.

Hur mycket hinner man med om personalen blir sjukskriven eller måste byta yrke pga. en permanent vibrationsskada?

Om arbetsmiljön innebär en ökad risk för vibrationsskador säger föreskrifterna klart och tydligt att arbetsgivaren måste göra något.

Samtidigt kan man inte förvänta sig att allt kan ske direkt. Att nuvarande arbetssituation inte tillåter tillräckliga pauser för att reducera ”vibrationspassens” längd innebär inte att det måste vara så för evigt. 

I de flesta fall finns det åtgärder som en arbetsgivare kan vidtaga för att förbättra arbetsmiljön, men det krävs en uppriktig vilja och en handlingsplan.
Tillbaka

2. Nya verktyg är sämre

Verktyg som vibrerar mindre kan medföra att det tar längre tid att genomföra samma arbetsmoment jfr med ett ”högvibrerande” verktyg.

Detta är förvisso en sanning, men om t.ex. vibrationsnivån halveras på ett nyare verktyg innebär det att man kan jobba 4 gånger så lång tid med verktyget för att komma upp i samma exponeringsdos.

Exempel:  Verktyg1 har vibrationsnivån 5 m/s2 och verktyg2 har 2,5 m/s2. Om man jobbar en timma med verktyg1 ger detta en A(8) dos som är 1,67 m/s2. Med verktyg2 kan man jobba i 4 timmar för att uppnå samma A(8) dos.

Å andra sidan, om det lågvibrerande verktyget gör att samma arbetsmoment tar 4 gånger så lång tid ger detta inte en lägre vibrationsexponering men däremot en betydligt lägre produktivitet. I ett sådant fall visar exemplet ovan att man bara förlorar på att byta till det lågvibrerande verktyget.

Det allmänna rådet här blir att man måste se på helheten där man väger lägre vibrationsnivåer mot exponeringstid och produktivitet. I vissa fall kan det t.o.m. vara bätre att välja ett högvibrerande vertyg. Det viktiga är att säkra att den totala A(8) dosen under en dag blir så låg som möjligt.

Om ett lågvibrerande verktyg är för ineffektivt kan man också ställa krav på verktygsleverantören så att denne kan ta fram effektivare verktyg.
Tillbaka

3. Kan inte jobba med handskar

I en del yrken/arbetsmoment är det opraktiskt att jobba med handskar eftersom man behöver känna på arbetsstycket eller i verktyget.

Det finns två huvudskäl till att man bör använda handskar. Det ena är att de skyddar händerna mot t.ex. skär- och stick-sår och det andra att hålla handen varm. Ofta behöver man inte ha hela handen fri utan det kan räcka med att t.ex. bara fingrarna är fria.

Här uppmanas till goda idéer och egna initiativ, t.ex. klippa av bitar av handsken för att kunna skydda och värma så stora delar av handen som möjligt.

I vissa fall kan man också dämpa verktygshandtagen (och/eller minska kylningen) med siliconstrumpor el.dyl. som träs över handtaget.
Tillbaka

4. Det är inte lönt att bry sig, man får ingen hjälp ändå

Detta kan vara en farlig inställning som lätt straffar sig på längre sikt. Om man inte talar om att man har besvär eller ber om hjälp kan man vara helt säker på att inget kommer att hända.

En annan effekt av att hålla tyst kan också bli att en arbetsgivare tror att arbetsmiljön är god samtidig som produktiviteten är konstant lägre pga. att personalen har ont eller har en högre sjukskrivningsnivå än nödvändigt.

De flesta arbetsgivare är mycket måna om sin personal och med rätt företagshälsovård ökar möjligheterna att förhindra skador.
Tillbaka

5. Skyddsombudet har inga vänner

Skyddsombudet har ofta en mycket svår uppgift och det är lätt att de kommer i kläm mellan arbetsgivaren och personalens intressen. För en arbetsgivare riskerar skyddsombudet att uppfattas som besvärlig och kostsam då han/hon kräver åtgärder eller i värsta fall lägger ett skyddsombudsstopp enligt § 7 i arbetsmiljölagen. Personalen å sin sida kan tycka att skyddsombudet försvårar deras arbete vilket i slutänden sänker deras löner eller t.o.m. gör så att de förlorar sina jobb.

Grundtanken med skyddsombuden är att de skall verka i samförstånd med både arbetsgivare och personal. I de fall detta inte är möjligt bör man vara noga med att inte gå för snabbt fram.

Ett råd till skyddsombudet är att dels rådfråga det lokala eller centrala facket och dels förklara och informera berörda parter i god tid innan man skrider till handling.

För övriga parter kan det också vara på sin plats att påminna om att ett skyddsombud har en viktig uppgift som kan hjälpa till att göra en arbetsplats säkrare vilket är till gagn för alla.
Tillbaka

6. Jag måste fortsätta jobba, kan inget annat yrke

Frågan är speciellt relevant eftersom det kan ta lång tid innan man får en vibrationsskada. Ju äldre man blir desto svårare blir det att byta yrke.

Först och främst bör det sägas att det är helt ok att jobba vidare både om man har begynnande besvär eller en permanent vibrationsskada, dvs. förutsatt att man klarar av att jobba. Det är då viktigt att man går på regelbundna medicinska kontroller, helst en gång per år, för att kontrollera att det inte blir värre.

Man bör även fundera på om man tror att man orkar jobba vidare fram till pensionering. Om inte, kanske det kan vara värt att börja tänka i banor om att byta yrke. Det måste inte nödvändigtvis betyda ett helt nytt yrke. Ett förslag är att börja med att leta efter nya alternativ i sin nuvarande bransch.

Om man inte har för stora problem behöver inte yrkesbytet ske i morgon. Det viktiga är att man börja fundera i nya banor, ju tidigare desto bättre.
Tillbaka