Language

NervcellEn vibrationsskada kan innefatta neurologiska, vaskulära och muskulära problem. Ofta föreligger en mycket besvärande köldkänslighet som inte behöver vara förenad med vita fingrar. Även livskvalitet och förmågan att utföra dagliga aktiviteter kan påverkas i hög grad.

Neurologiska problem

Försämrad känsel och motorik i handen kan ha en mängd olika orsaker, och det är viktigt att genom klinisk undersökning och lämpliga laboratorietester klargöra orsaken till en försämrad handfunktion.

En vibrametriundersökning kan fastställa om handens förmåga att uppfatta vibrationer är försämrad, men denna undersökning är inte tillräcklig för att ställa en säker diagnos vad gäller orsaken till känselnedsättningen.

En känselnedsättning i handen kan ha sin orsak i nervrotsproblem i halsryggen eller tryckpåverkan på nervstammar i armen eller handen, t.ex. exempel ett karpaltunnelsyndrom eller en ulnarisnervinklämning.

En polyneuropati, till exempel vid diabetes, kan vara en annan orsak. Om patienten utsatts för vibrationer genom vibrerande handhållna verktyg är förstås vibrationerna en trolig orsak till känselnedsättningen.

Patientens egen berättelse kan ha mycket stor betydelse vid bedömning av en känselstörning i handen. När började besvären? Varierar symptomen under dygnets timmar? Vilka fingrar domnar och i vilka delar av handen är känseln försämrad? Handlar det om enbart domningar eller också smärta i handen? Förekommer någon skadlig påverkan, t.ex. vibrationer, i arbetet eller på fritiden? Allt detta är exempel på frågor som kan få stor betydelse för diagnostiken.

En klinisk undersökning kan oftast bekräfta eller utesluta förekomsten av karpaltunnelsymptom eller en ulnarisnervpåverkan i armbågs-eller handledsnivå, men ibland kan en neurofysiologisk undersökning vara nödvändig för att bekräfta diagnosen.

Vid vibrationsskada är ofta förmågan att uppfatta tryck mot fingerblomman försämrad. Vid denna undersökning användes Semmes-Weinsteins monofilament av olika grovlek. En annan viktig test är utvärdering av tvåpunktsdiskriminations (2 PD) förmågan, dvs. förmågan att särskilja beröringen av två närliggande punkter. Normalt är 2 PD-förmågan 4-5 mm. 2 PD-förmågan försämras inte lika tidigt som förmågan att uppfatta tryck vid en vibrationsskada.

Handens finmotorik kan testas i Purdue Pegboard testet som bygger på utvärdering av handens förmåga att snabbt manipulera och flytta små föremål.

En neurofysiologisk undersökning kan ibland vara avgörande för en säker diagnos. Vid test av den sensoriska överledningsförmågan i en nerv mäts den hastighet med vilken en känselimpuls kan transporteras över ett definierat nervsegment. Test av nervledningshastigheten över karpaltunneln kan ibland vara nödvändig för att fastställa diagnosen karpaltunnelsyndrom. En neurofysiologisk undersökning kan vara till stor hjälp för att avgöra om det föreligger en vibrationsskada eller inte.

I vibrationsskadans natur ligger en påverkan på tunna nervtrådar i handen, dvs. de trådar som förmedlar temperaturstimuli. Olika termotester finns beskrivna för test av förmågan att känna värme resp. kyla och att känna temperaturförändringar i ett testelement som appliceras mot fingrarna.

Vaskulära symptom

Patientens egen berättelse är väsentlig vid bedömning av vasospastiska besvär i fingrarna. När inträffar vasospasmen? Hur länge förblir fingrarna vita? Olika laboratorietester kan utföras vid kliniskt fysiologiska laboratorier vid större sjukhus. Exempel på dessa är mätning av fingersystoliskt blodtryck (FSBP) och Critical Opening Pressure (COP) efter köldprovokation.

Muskulära symptom

Ibland kan förekomma försämring av handens gripkraft och nedsatt kraft i pincettgrepp (pinchgrepp) och nyckelgrepp vid vibrationsskada. Handens gripkraft mäts bäst med JAMAR-dynamometer. Kraften i pincett- och nyckelgrepp mäts bäst med ett standardiserat instrument, en s.k. pinch gauge.