Systematisk VibrationsProfylax, SVP

I konceptet ingår 5 olika moment som är tänkta att löpa i en kontinuerlig cykel. I SVP fungerar VibroSense Meter systemet som ett arkiv där man lägger in information som sen kan analyseras med hjälp av inbyggda rapporter. Det är också enkelt att lägga till nya rapporter vid behov.

Klicka på länkarna i figuren för att läsa mer om respektiver moment.


SVP skiljer sig något från vanligt Systematiskt ArbetsMiljöarbete (SAM) i och med att SVP-konceptet även beaktar aktuell hälsostatus innan man beslutar om eventuella åtgärder.

Styrkan med detta är att man då fokuserar på de mest utsatta grupperna ur medicinsk synpunkt.

Resultatet redovisas i olika översiktsdiagram eller tabeller, som blir ett utmärkt besluts-underlag då man skall bestämma vilka åtgärder som kan eller bör genomföras.


Systematisk VibrationsProfylax, SVP med VibroSense Meter

1. Riskbedömning
Momentet är identiskt med riskbedömning enligt SAM. Här ingår bl.a.
en genomgång av arbetsplatsen med inriktning på:
  • Allmän bedömning av arbetsmiljön avseende vibrationsexponering
  • Inhämta information om personalens kunskaper om risker
  • Inventering av vibrerande verktyg
  • Uppskattning/mätning av vibrationsexponering
  • Identifieringav utsatt personal
  • Genomför direkta åtgärder
  • Ta fram en preliminär Handlingsplan

Första gången man gör en riskbedömning kan det vara värdefullt att även lägga in en Screening(enklare medicinsk kontroll) av utvalda grupper. Detta kan med fördel göras med VibroSense Meter vilket ger en snabb uppfattning om hälsostatus. En Screening kan ibland vara mer effektiv än att mäta upp många verktyg.

 Sammanfattning:
 Kan/bör genomföras av en
Uppnådda krav enligt AFS2005:6/15 efter genomfört moment
  • Arbetsmiljöingenjör
  • Ergonom
  • Sjuksköterska
  • Identifiering av riskgrupper
  • Skriftlig Riskbedömning
  • Skriftlig (preliminär) Handlingsplan

<Tillbaka>

2. Hälsokontroll
I SVP-konceptet ingår regelbundna medicinska kontroller vilket är snarlikt medicinsk provtagning.

Tanken är att den medicinska kontrollen skall göras av annan personal än en läkare eftersom dessa brukar vara en begränsad resurs. I den medicinska kontrollen kan t.ex. följande ”provtagning” ingå:

  • Registrering av medicinska symptom (frågeformulär)
  • Test av vibrationssinnet mha uppmätning av Vibrogram
  • Kompletterande kliniska tester
  • Individspecifika uppgifter t.ex. exponering
  • Arbetsplatsspecifika uppgifter (verktyg)

 Sammanfattning:
 Kan/bör genomföras av en
Uppnådda krav enligt AFS2005:6/15 efter genomfört moment
  •  Sjuksköterska
  •  BMA* 
  •  Undersköterska
  • Erbjudit och genomfört en inledande medicinsk kontroll till personal med problem eller som har en daglig A(8) exponering som är större än Insatsvärdet (2.5 m/s2)
  • Registrerat data på grupp och individnivå som kan användas som underlag i de fortsatta systematiska arbetsmiljöarbetet.
  • Gjort en begränsad medicinsk bedömning av personalens hälsostatus.

* BioMedicinsk Analytiker.

<Tillbaka>

 

3. Läkarundersökning

De personer som upptäcks ha besvär i den medicinska kontrollen skall också erbjudas en läkarundersökning där patienten träffar en läkare för en:

  • Klinisk undersökning
  • Genomgång av anamnes
  • Rådgivning

Enligt AFS2005:6 skall personer med problem eller med en daglig exponering över Insatsvärdet erbjudas medicinska kontroller 1gång/3 år där varannan kontroll (1gång/6år) skall inkludera en läkarundersökning.

SVP´s ståndpunkt är att dessa perioder är för långa för personer som har uttalade besvär varför följande  schema rekommenderas:

- Personal med uttalade besvär  oavsett exponering
  Medicinsk kontroll enl. SVP = 1år *, Läkarundersökning= 3år

- Personal med exponering över Insatsvärdet, men utan besvär
  Medicinsk kontroll enl. SVP = 3 år,  Läkarundersökning= 6år

Rekommenderade undersökningsintervall enl. SVP-metoden
* Vid förvärrade besvär (jfr med föregående kontroll), även en läkarundersökning.

 Sammanfattning:
 Kan/bör genomföras av en
Uppnådda krav enligt AFS2005:6/15 efter genomfört moment
  • Läkare
  • Ställt diagnoser på skadade personer.
  • Identifierat personal eller grupper med medicinska besvär.
  • Definierat medicinska behov av ev. arbetsmiljöåtgärder.
  • Gjort en fullständig medicinsk bedömning av personalens hälsostatus

<Tillbaka>

4. Analys & Rapportering

All insamlad information gås igenom och analyseras. När detta är klart presenteras resultatet i olika rapporter. Arbetsgivaren får därmed underlag för att besluta om eventuella åtgärder baserat på t.ex.

  • Gruppstatistik
  • Utfall per ålder, avdelning, exponering …
  • Förändringar i tiden
  • Jämförelse mellan olika grupper
  • Bevakningslistor

Den preliminära Handlingsplanen uppdateras, fastställs och beslutas av arbetsgivaren. Handlingsplanen blir därmed ett underlag för den sista fasen, Åtgärder, i SVP-cykeln.

Sammanfattning:
Kan/bör genomföras av en
Uppnådda krav enligt AFS2005:6/15 efter genomfört moment
  • Arbetsgivare
  • Arbetsmiljöingenjör
  • Ergonom/Sköterska
  • Gjort en bedömning av arbetsplatsen
  • Undersökt aktuell hälsostatus
  • Tagit fram rekommendationer
  • Beslutatom ev. åtgärder
  • Reviderat och fastställt en skriftlig Handlingsplan

<Tillbaka>

5. Åtgärder

I det sista momentet genomförs de (förebyggande) åtgärder, på arbetsplatsen
som, beskrivs i handlingsplanen. Dessa åtgärder kan t.ex. vara:

  • Utbildningar, i grupp eller för utvalda personer
  • Alternativa tillverkningsmetoder
  • Ny skyddsutrustning
  • Ändrade arbetsscheman
  • Nya ellerdämpa verktyg
Sammanfattning:
Kan/bör genomföras av en
Uppnådda krav enligt AFS2005:6/15 efter genomfört moment
  • Arbetsmiljöingenjör
  • Ergonom
  • Förbättrad arbetsmiljö
  • Utbildad personal
  • .......

<Tillbaka>